Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
..


Spår 1977

Ni åker ifrån mig
Jag står ensam kvar i hallen
Mina tårar är inkapslade
I min eländiga skapelse
Det var så mycket jag ville uträtta
Men det blev inget av

Jag är allvarligt sjuk nu
förlorar barnen
Mitt brott är
att mina armar inte orkade
hålla dem kvar
Men kärleken finns kvar
och har alltid funnits där

Min övervakare kommer att föreslå
att jag ska låsas in
Det gör mig inget
Jag är redan inlåst i min bitterhet
Kan lika gärna benämna
mitt fängelse med namn

Jag är så förbannat trött nu
har inte sovit på 10 år
Låt mig sova
låt mig vakna sen
som en annan del av mig själv

Kanske kan jag vakna
en annan dag
Vara en godhjärtad mor
Vid en vacker sjö
Mina barn som springer
vid strandkanten
Deras ögon som glittrar
av hoppfullhetens öppenhet
tvätta bort all otillräcklighet
i det rena vattnet

Se solen genom det
smutsiga filtret





Fri vers av Glömskan
Läst 245 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2013-09-27 23:38



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Glömskan
Glömskan