Det var inte det att jag behövde vara full. Det var bara det att jag nykter inte visste hur.

Det är inte heller det att jag vill vara oärlig med dig. Det är bara det att du gör mig sådan. Oärlig, oförmögen och oskön och jag vet inte ens om du är trevlig.

Det var verkligen inte det att jag inte ville vara med dig. Det var bara det att du är alldeles för överväldigande för mig. Jag hade känslor, tankar, drömmar, längtan och poesi i vägen, medan du nog inte hade annat än mobilen och ölen i dina händer.

Vi är främlingar för varandra och jag var inte trevlig. Det hela är därför ganska enkelt. Jag vill mer än du. Och kanske är det bättre att bli ledsen och fri, än att skriva poesi om någonting som inte finns.

Så jag ringer dig ikväll.
För jag är redo att döda.
Det som redan dött.