Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

GÖMD

 

För människors

ansikten, skyggar jag

andlöst, krypandes i,

mina inre kval.

 

Ser i ögonen, min

sorg obeveklig sann,

att aldrig äga tillit

för eget hjärtas skull.

 

Ofta falluckan dikterat

viljan min, att aldrig

mera möta sanningar

di andra äga om mig!

 

Jag vill inte, kan inte

pantsätta själen min

längre, att njutas och

sörplas, i ovänners lag!

 

Och hornet skall ljuda

i triumf över skammen

när odågans, lättjefullt

lugnt stegar hem!

 

Gryningstid, arlatid!

Låt vinden smeka

kalla kinden, och tår,

Le, flicka le...

 

Blod,svett och tårar i

notan besvarar, vad

priset för livet

egentligen äger!

 

 




Fri vers av queenia
Läst 283 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2013-10-30 00:03



Bookmark and Share


    ej medlem längre
det finns ett djup i dina ord som berör..
2013-10-30

  Lars Hedlin
Stor känsla i denna!
2013-10-30

  anits VIP
En mycket stark text, som berör
och är mycket tänkvärd
2013-10-30

    ej medlem längre
Härligt ordat
2013-10-30

  Connie
Stark och utlämnande text!
2013-10-30

  Fem hjärtan VIP
Stark text som berör på djupet!
2013-10-30

  Tittahiit
Fin dikt, gillar ditt sätt att uttrycka dig på.
Glöm aldrig av att du själv är viktigast.
2013-10-30

  Maria Sundelin VIP
Att ge sin själ i pant är inte bra.
Jag vet av egen erfarenhet hur mycket det kostar att bortse från sig själv till förmån till andra
2013-10-30
  > Nästa text
< Föregående

queenia
queenia