Sätter mig ner vid datorn som redan är på, Har inte haft orken till att stänga av den på ett tag, antar att jag är för stressad för att vilja ta mig igenom inloggning och uppstart av diverse program som jag samlat på mig under åren vilket gör att datorn tar några minuter att starta, väldans va stressad jag måste vara.

Trycker på adressrutan och fingrarna dansar snabbt över tangenterna i mina ögon, dock skriver jag ju bara in www.f och trycker Enter, Facebook är ju den vardagliga läsningen av väggkladd, gjorde av deprimerade ungdomar och uttråkade människor som lägger ut bilder med texter som " Who needs IQ when you have swag" för mig så det är klart att den finns på kort skrift.

Skrattar inombords för en kort sekund innan jag återgår till att läsa statusar i någon timme, När jag väl går ifrån Facebook sidan och skriver in www.y och hamnar på Youtube där jag kollar efter ny musik som jag kan förlikna till dagens nuvarande problem.

Får snabbt upp några artister som passar mina låga krav och sätter igång låt efter låt, går ut på balkongen emellanåt och tar en cigarett samt kollar om någon har skickat ett sms eller ringt , dock så visar mobilen inget mer än att mitt batteri är på 100% och att någon har skrivit något på Facebook.

Jag röker klart min cigarett och går in , köket är en röra som vanligt, har inte diskat på ett tag och brödpåsen samt arla smöret ligger fortfarande framme efter kvällsmackorna.
Antar att jag glömde bort att ställe in det eftersom jag hade bråttom till att försvinna in i spelvärlden och glömma bort verkligheten en stund.

Tänk om..ja , just det, tänk , det var ju det jag skulle ha gjort när jag pratade i telefon förut.
Orden verkar ha fått en känsla av närhet till min osäkerhet medans han är otrogen med min impulsivitet på sidan av.

Sitter och läser ytterligare lite väggkladd innan jag drar mig upp från trästolen och beger mig ut på balkongen för en sista cancerpinne innan jag lägger mig ner och sover ett par timmar.

Välkommen till 150 bortkastade minuter av en nittonårings liv.