Det brinner i mig.

Jag vill.

Kräver.


Att få komma dit.


Det brinner en längtan

så stark, hård, obeveklig.



... men jag får sitta här,

med bittra, arga tårar

rinnandes nerför.


Jag kommer inte iväg.

Hettan ökar, ju närmare
dagen närmar sig.


Sällan har jag upplevt

sådan längtan,

laddning

åtrå.

Pubertal galenskap!


Ja, för det är väl rena rama åtrån,

som härjar i min kropp?


Längtan så djup, från grunden

av min själ  - att få möta,

vaggas in i ditt mörker,

ljus, in i din värld....