Jag önskar livet kunde hitta något åt mig
Så jag slapp söka
Trött på att snubbla
Trött på att falla på knä
Be för mitt liv
Till någon jag inte tror på
Jag hade inte klagat
Om någon knackat mig på axeln
Sagt att

Du, det kommer gå.
Oroa dig inte.
Ta min hand
Vi drar härifrån
Lämnar planeten bakom oss
Bara flyta runt i vakuum

Istället är jag här
Fast i ett annat sorts vakuum
Depressiva tankar som får mig skriva sådant här dravel
Vill ta tag i hjärnan
Skaka på den och hoppas
något startar
Kanske kan hitta solen
Någonstans bakom berget

Det är långt att gå
Men jag kan nog klara av det
För även om
ingen tar mig härifrån
Så finns det alltid folk
Som tar hand
plockar upp mig
Knuffat mig uppåt

Jag är bara väldigt duktig på
Att vara bollen
Bollen som inte tar handen
Rullar ner lite till
Nej, nu går det inte
Borde bara ta
och vara

tyst