Dina glada blå
har fått en vissnad hinna
där de blickar ut över de dagar
som aldrig riktigt blev

På tåget tittar vi ut mot den grå himlen.
– No day today, säger jag.
Du skrattar till men det låter mer som en hostning.

En horisont utan förändring kan vara vilsam för den som går
men döden för den som står still

Orcherna jagar i gångarna
vi tänder irrbloss i mörkret
– Här, den här vägen!

Mina glada blå
ett telefonsamtal bort
och den fläck som blev jag
måste sova nu