Jag var på ett möte i församlingshemmet
igår. Och jag hade sett en frågeställare
med en filtpenna måla upp sin fråga på
en av dörrarna till whiteboarden, jag
undrade om det skulle gå att torka bort...

När mötet var slut gick kyrkoherden fram för
att ta bort det, men det lyckades inte, bilden
var kvar. Det såg inte snyggt ut. Då sa jag
att med bakpulver kan vi ta bort det. Jag
fuktade en trasa med vatten och duttade
på lite bakpulver på den och tvättade på
det svarta. Det försvann kvickt. Och dörren
lyste upp vit och fin igen.

Och kyrkoherden sa: -Så fint! Men så gott det
luktar? Inte visste jag att bakpulver doftar så
jättegott! Då läste jag med ett halvt öga på
bakpulver burken där stod det: Vaniljsocker!

Så jag sa att jag hade tagit fel! Tagit vaniljsocker!
Men sa han, det tog ju bort svärtan ändå!
Hur gick det till? Du sa ju att det skulle vara
bakpulver? Inte vet jag svarade jag, det
var kanske Gud som inte ville att jag
skulle göra bort mig...