Mannen
Ranelid doppade sin tumme i svärta. Svärtans makt är lika stor som den hos de de tyngsta orden. Djävulen slår oss människor samman i en förförisk pakt. Ingen mänsklig seger är rättvis och alltför ofta flyter blod genom fåror i den torra jorden.
Människan hon ville en gång förstå sig själv. Men ingen förstår den mänskliga vreden, på samma sätt som människan aldrig slår sig fri från sin levnadsbana. I ett slag är dygder och civilisation bortblåst när våldets kalla vindar tar av allt de får. I krig efter krig letar människan efter sitt förstånd och efter sig själv.
Kvinnan och barnen ser på. Mannen sover lätt om natten, när all mänsklig oro kryper fram ur skuggorna. Oro som mannen döljer när det är dag. Oro skyld bakom hat, brännvin och hårda slag. Mannen är pojken som aldrig ville bli stor. En pojke uppfödd på fruktan och som längtar efter ära.
Frukta inte broder. Spotta hatet i ansiktet! När tiden nu är mogen, kan du väl vara barnen och kvinnan huld och trogen..