Dagen är avslutad
skuggor kryper långa
längs asfalt
över oljig parkering
mellan fötterna på lekande barn
röster på tusen språk
ropar att maten är klar
luften mellan husen
ekar av curry och gari masala

Detta var dagen jag alltid väntat på
från morgondagg
till ljudet av skymning
fastnad i dagar av sopkärlstömmning
var det udda eller jämn vecka?

Jag har slutat att bry mig
men kroppen minns
den otrogna kroppen
som gör ben trötta
penslar smärta i ryggslut och lår
en gammal gisten kropp som
beslutat sig för
att jävlas med unga tankar


Vattensamlingar blöder
men skrattar
under steg av kulörta stövlar
oglömda vindpustar
viskar i mitt hår
som vaknar grått
som en snöplattad
gräsäng om våren

Hopp göder längtan
förräderi föder tystnad
hemsöks av trötthet
och kreativ ilska
jag klär mig i något som syns i natten
och dansar bort i regnet

Skuggorna
ålar sig nära
än är det inte mörkt

Detta var dagen jag väntat på
och jag vet inte än
varför
eller vad som var
så märkvärdigt

Kanske så här

Det räcker långt
med att ovanför mörkret
med trötta ögon
och poetisk vighet
höra, se och måla barnen
med ord

som skrattar i skuggan
se dem som springa
med steg av tusen språk
till värme och doftande trygghet.