Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

barfota barn


barfota på en ödslig väg

vandrar ett trasigt barn fram i sin ensamhet

från smärtsamma minnen framåt i livet

med ryggsäcken fylld med tårar och sorg

varje steg han tar

är en känslomässig kamp

för att fly från det förflutna och sig själv

för att bara vilja glömma det han en gång var


barnet försvinner ibland från vägen som leder framåt

in i skogens mörker där ingen själ vågat sätta sin fot

ångesten följer honom vid varje steg

med blodiga smärtande fötter tar han sig nu krypandes fram

han blundar för att inte se rädslorna närma sig

tillsammans med hjärtats hårt pulserande slag

letar han sig till slut ut igen

droppar av rädslor och sorg från hans vilsna trasiga själ

river upp djupa spår bakom hans rygg

ensam långt hemifrån trygghetens land

vandrar det lilla barnet ensamt vidare fram

i regnet av tårar som faller ner

tillsammans med sin trasiga ryggsäck

hans enda trygga vän




Fri vers av Lone Wolf
Läst 307 gånger
Publicerad 2013-12-10 12:06



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Lone Wolf