Jag vet inte ens om jag gör rätt nu
men jag har ändå gjort fel så många gånger förr



Och jag hade tänkt ut allt jag ville säga till dig
jag visste i minsta detalj
Men när jag hörde din välbekanta röst i telefonen
sa jag inget av det
för jag kunde inte
för jag tappade ord och meningar
så jag sa nåt annat istället
och ärligt minns jag inte ens vad det var
Så det var väl satans trist
osv
Och sen blev jag av med
Bli-lagd-på-i-örat-oskulden



Jag tyckte liksom bara inte det var rättvist
för jag hade gråtit många nätter med
och jag höll inte med
och jag ville bara säga att jag ville vara din vän
men jag ville inte tappa ansiktet
ville inte tappa stoltheten
Jag ville bara att du skulle förstå
men jag kunde inte förklara
och då gick väl det åt helvete





Och nu har jag inget kvar

varken stoltheten


eller
Dig