Under nattens tysta timma
drömmer jag om en kvinna
som aldrig lärt sig att simma

Hon sprattlar och hon skriker
men det djupa vattnet
sakta men säkert henne sviker

Ett sista skrik hörs
Innan hela kvinnan
under vattnet förts

Hon tar ett djupt andetag
lungorna fylls med vatten
och hennes kropp med obehag

Hennes lungor de brinner
iskallt vatten omsluter henne
medan hon mot botten försvinner




Jag vaknar blöt av svett
Hjärtat slår i halsgropen
livrädd över det som just skett

Du lämnade mig ensam
du gav dig bara av
Utan att lära mig simma, i ensamhetens hav