Natten öppnar hennes knä
Barnets namn är ensamhet
Det är kallt och orörligt
Jag gråter tyst in i tid
Jag vet inte vad du heter
Men jag vet att du finns
Och jag vet att du någon gång
kommer älska mig

Morgonen lyder under solen
Alla hus är täckta med snö
Och levande ljus i fönstren
De ligger där tillsammans
Utan att känna varandra

Ibland är kärleksverk resande
Som tiden och vägen därifrån
Distansen mellan hjärtats slag
Ett öde värre än döden

Vinden blåser själen ren
Långt under havets botten
Jag sitter stilla vid kanten
Jag vet inte vad du heter
men jag vet att du finns
Och jag vet att du någon gång
kommer älska någon annan