Trasig.
Är jag ett fabrikationsfel?
Eller när var det jag började gå sönder?
Var det tårarna som brände sönder.
Oavsett vad det var, finns det nu ett stor hål i mig.
Jag är trasig.
Försöker lappa ihop själen.
Stygnen blir klumpiga, kan inte vara stadig på handen.
Mer hel blir jag, men de stora stygnen kommer alltid synas.
Jag skäms över dem.