Jag är kanske annorlunda.
Jag är kanske inte som alla andra.
Jag är kanske gammaldags och konstig som tycker att sex utan känslor är äckligt och motbjudande. Jag är kanske ålderdomlig som anser att kyssar bör vara mellan två individer som har känslor för varandra, att första kyssen bör vara speciell.

Jag är kanske konstig som gillar att vandra i vildmarken, att klättra berg och hoppa från höga höjder.

Jag är kanske konstig som blir rastlös och deprimerad om inga förändringar sker.

Kanske är jag konstig som diggar snö men avskyr kyla, som gillar regn men skyr grått väder, som älskar solnedgångar och soluppgångar, som njuter av fågelkvitter, som är förtjust i åskväder under mörka nätter...?

Kanske är jag konstig som älskar och uppskattar kvällar med familjen och att få höra historier om dåtiden, som gillar att läsa böcker och få veta ett och annat?

Kanske är det konstigt att gilla vara ensam ibland och njuta av ensamheten...?

Jag är kanske konstig som inte har någon favoritfärg, favoritsyssla eller något favoritämne.

Jag är kanske konstig som tror på kärleken och att det är möjligt med kärlek från första ögonkastet. Kanske är jag konstig som anser att kärlek dör aldrig och att om man är kär så gör man allt för att få personen att älska en tillbaks, men att personens lycka är viktigast även om det betyder att man måste släppa taget om personen och gå vidare...?

Jag är kanske konstig som blir glad av att se andra lyckliga.

Kanske är jag konstig som tror att om man dör så existerar man ändå, att livet slutar inte ens då...?

Jag är kanske underlig som skulle hellre vilja vara annorlunda, knäpp, gammalmodig och konstig än att vara den jag inte vill vara...