Kallsvettig och oroad försökte jag få tag i dig
Utan ett ord var du borta
Utan förvarning försvann du ur mitt liv

Igår natt satt vi och drömde oss bort under stjärnorna
Vi var inte rädda för framtiden, vi hade varandra
Inte många ord blev sagda
Med hjälp av vår blick konverserade vi i timmar

En sorgsen sång spelades på radion i bilen på vägen hem
I bilarnas lyktsken blev din profil nästan som en tavla
Ett porträtt vackrare än något på denna jord
En fragil stillbild
Det gjorde lite ont i mig varje gång en bil passerat och ditt ansikte blev mörk och diffust igen

Nästan som en påminnelse om att i morgon kan allt detta vara historia...