Inte tillräckligt våldtagen för att räknas
Hagaparken ligger stilla i skymningen
Natten är tät fastän himlen är vidöppen
som hennes 19 åriga sköte
Hon ligger med benen åt varsitt håll
Hon har legat såhär förut
Två gånger med samma korta kjol
täckande hennes fyllda rumpa
Någon har hennes själ tagit
Slitsamt slingrar hon kroppen
Barmarken äter upp skinnet som skavs
Skriken tystas av handen mot hennes söta mun
Hedern gör sig oskyldig bakom stadshuset
Filosofen bor på loftet
Skillnaden mellan män och kvinnor
är oralsex
Oförmågan att inte göra sig hörd samtidigt
Misslyckandet skär genom hennes märg
Det känns som om kniven
kryper genom hennes revben
De är mjuka och blåbrunaktiga
Män är svin med talförmåga
De vilsna leder blinda mot järnvägen
Smärtan är lika vacker som henne
Rättegången visar sitt vanliga intresse
med förminskning
Han är en kungens man
och hon har blivit för lite våldtagen
för att räknas
Tankar på hämnd piskar från ödmjukhet
Hon kan inte längre se eller höra
Glidande i galenskap från
driven ilska, förgörelse och hämnd
har hon återföds för att hata
Jag ska hjälpa henne att få upprättelse
I tystnad ska vi gemensamt agera
Tystnad möter skräcken
Vi ska göra det
Jag lovar
Vi ska göra det
Pistolskott ekar i lägenheten på Skönsmon