Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Hon var flickan

En liten flicka som sällan sprang, sällan log, sällan pratade. Hon var inte mycket för världen - världen var mycket för henne. Flickan växte upp med en känsla djupt inskuren i själen, känslan av att hon behövde en annan värld att leva i. En liten flicka som oftast hittades ensam vid sitt skrivbord. Skapandes, tänkandes, undrandes. En liten flicka som hade svårt att finna sin plats på moder jord.

Det var hon med det gyllenbruna lockiga håret, som alltid satt ute på bänken under rasterna och studerade de fallande löven. Det var hon som endast fann mening i närheten av konst, kreativitet, musik och poesi. Hon var flickan som växte upp i tystnad, där oljudet i hennes huvud var bortom denna värld.

Hon var flickan som lärde sig stå på sina egna fötter, hon var flickan som sällan litade på andra. Det var hon som bara fann livslust då nattmörkret lagt sig över himlen, det var hon som endast log när regnet föll mot marken. Världen var en bedrövlig plats - förutom då.

Flickan som ingen blev kär i, flickan som behövde kärlek mer än någon annan. Det var hon som spenderade timmar för att få fram en enda målning - en målning som skulle pryda en vägg bland hundratals andra. Hon var flickan som alltid drömde om en annan plats. Hon var flickan som inte hörde hemma här, då det för henne var en på tok för kylig värld.




Fri vers (Fri form) av nordsjäl
Läst 167 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2014-01-31 23:28



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Jag skulle hävda att du ändå skriver som en kvinna, trots att du fortfarande är en flicka. Eller hon, om du önskar. Oväntat vist.
2014-02-02

  Marita Ohlquist VIP
Text som berör. Hur blev hennes liv som vuxen?
2014-02-01
  > Nästa text
< Föregående

nordsjäl
nordsjäl