Livet kan vara
en underlig plats,
varför är vi ens här?

Blommorna blommar
för att vissna en dag,
för att ruttna bort
..men tänk!
De blommorna fick en tid,
en tid att dricka sig mätt av regn
och att värmas i solens sken.
En tid att ge
till bi och människa,
slutligen näring till annan.
En tid att vara.

Vad är meningen,
när allt är så ont?
Emellan åt ändå,
skratten tar vid och lugnet
seglar in.
Säg mig, vad är meningen
när det finns så mycket gott?
Lika mycket
som smärtan har sin plats,
har godheten sin.

Livet kan vara
en splittrad värld,
men kan jag ge vika
för det som gör ont,
kan jag också stå
för det som är gott.