Länge allt för länge hade jag ett öppet sår inne i mitt bröst. Såret var likt en igenvuxen rabatt, de vackra växterna som var planterade, kvävdes av all ogräs nässlor, tistel och maskrosor. Nässlorna var svårast att rensa det sved och brände och rötterna var långa svåra att komma åt. De långa rotstängerna löpte långt ner så jag fick gräva djupt, ändå fick jag inte upp hela rötterna. Bara en liten rotbit som blev kvar under en sten växte upp igen. Då fick jag gräva, gräva djut och vända på stenar om så behövdes. Tistel var svår den var jag rädd för den såg så skrämmande ut med all sin skicklighet. Maskrosorna var lättare att dra upp, det gjorde ont för deras rötter är ju så tjocka, om man snabbt drog upp dem så var smärtan inte så långvarig....