Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

levnad





Mellan gud och andligheten
var det en evighet knutet i
ett snöre ringlande

längre

Ner mot ett hav av lera
började livsbygget
plana ut i andlighet

och förbli


Bland betongmolnen
och sönderslagna livstidsänglar
gjutna i vin
gick livet inte vidare

bestående




Fri vers av faidros
Läst 466 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2006-03-19 00:56



Bookmark and Share


    sakral
Den är klockren, glad att se att du skriver. Fortsätt med det!!! J
2006-08-03

  Ms Field
vackert skrivet!Skön känsla!
2006-05-31

  Rebekah
En myckte fin text som får mig att tänka till,
de sju första raderna gillade jag allra bäst!

(Eventuellt kanske den allra sita raden,
alltså det sista ordet, är överflödigt...?
Det är visserligen vackert, men jag förstår inte riktigt
vad "det har där att göra". Men det kanske bara är jag
som inte fattar det... *ler*)
2006-04-21

  josefina
Hmm, den har dikten bade inspirerar och forundrar mig - vilket maste vara ett tecken pa mycket mycket bra poesi!!!
2006-04-17

  prinscess VIP
vacker text
2006-04-09

  Pulsatilla
Vackert som knypplad spets!
2006-04-01

  sol
oj, vansinnigt vacker text måste jag säga..
välbalanserade ord -

mm..gillar verkligen!

.
2006-03-28

  Wretling Erik
Vackert !
2006-03-19
  > Nästa text
< Föregående

faidros