Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Lådan

Ja, Hon låter som Joni Mitchell
i en evighetsmaskin
när resonansen skriker och klagar
och morgonens böner dagas

I en monsturös raket på taket
sjunger lärkornas magar
där skriken tystas med spadar
och nattens rike kallnar

Utan föda eller vatten
exploderar deras vener
för solen är så olidligt vacker
och solen är så olidligt sorgsen

I en låda på golvet
har hon sin medicin
den ryker och dammar
när den krossas
och sticker i hjärnan när den blossas

Ja, Hon låter som Joni Mitchell
i en evighetsmaskin
när golven brister när det våras
och ögonen och bäckarna tåras.




Bunden vers av Alex Dirk
Läst 270 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2014-03-05 21:40



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Alex Dirk
Alex Dirk