Förlamad från nacken och neråt
Lämnad med ett hjärta som kämpar
För att fortsätta slå
Och ögon som bara ser på
Händer som inget känner 
Och känslor jag inte rår för

Saknaden rinner som ett vattenfall
Ner för mina kinder
Från min tunga som läspar
Med den börda
Jag måste få insupa
De fem år jag trodde vi skulle fira
Utan att veta
Var det kanske jag som stötte dig ifrån mig
Men Gud vet att jag saknar dig
Som tog mig till sjunde himlen
Nu lever vi vidare på minnen

Du sa alltid att "Salubrin är bra att ha hemma"
Myggbett, brännnässlor
"Mot all typ av sveda"
Så i mitt badrumsskåp står det oanvänt
För det hjälper inte mot ett brustet hjärta
Så när jag säger att det gör ont
Är det bara förmildrande omständigheter 

Det handlade aldrig bara om dina läppar
Om dina vackra ögon
Inte bara ditt leende
Inte bara allt det där
Om att gnugga din nos mot min
Jag saknar våra meningar
Jag söker den känslan igen
Behöver den som du gav mig

Du visste alltid att du hade rätt
Men du visste aldrig hur rätt du skulle få
Och du är inte här längre
Så att jag kan bekräfta att du hade rätt
Igen, som vanligt...

"Kärlek kan vara så skönt. Men
Kärlek kan också smärta"
Något så olidligt...
Så när jag säger att det gör ont
Att sakna någon...så mycket
Är det bara

Förmildrande omständigheter

©
/K