Redan medlem?
Logga in
Bild no. 32Förtärs sakta, upphör inte att korn för korn försvinna. Nu till bysten och axlarna slukad. Där midja, liv och armar förut var återstår nu bara svaga skuggor som också dom sakta bleknar. Om höft och ben och fötter kan man bara gissa. Det som är kvar är kvar, detta vet jag, för det har ännu inte upphört. Hjässa, mun och haka, hals och krage, blicken fäst vid sin punkt. Du är en människa. Du är en människa!
Fri vers
(Prosapoesi)
av
Billy Andersson
Läst 480 gånger och applåderad av 3 personer Publicerad 2014-03-10 12:46
|
Nästa text
Föregående Billy Andersson
Senast publicerade
MTN PRGS Ur <3 genom kolonner röd the equalizer gen. 2.6 Jag förtjänar inte dig. Med eller utan dig. Se alla |