Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Bild no. 32

Förtärs sakta, upphör inte att korn för korn försvinna. Nu till bysten och axlarna slukad. Där midja, liv och armar förut var återstår nu bara svaga skuggor som också dom sakta bleknar. Om höft och ben och fötter kan man bara gissa. Det som är kvar är kvar, detta vet jag, för det har ännu inte upphört. Hjässa, mun och haka, hals och krage, blicken fäst vid sin punkt. Du är en människa. Du är en människa!


 


 


 


 


 


 


 




Fri vers (Prosapoesi) av Billy Andersson
Läst 480 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2014-03-10 12:46



Bookmark and Share


  Lena Själsöga Keijser
tack


tack
2014-03-11
  > Nästa text
< Föregående

Billy Andersson