Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

kontoret


genom den smalaste korridor
begav besöket sig
för att vandra baklänges
i slow motion
till tillblivelsens upprinnelse,
för att smaka regnbågen
med förbundna ögon
och bli en del, en ton
i dennes hjärtas
alldeles säregna
melodi

den som alltid finns där
i det outgrundliga djupet

förvaltad i nedersta skrivbordslådan
ligger kassettbandet i pausläge

väntandes

i en knallgul walkman från 80-talet






Fri vers av Sige
Läst 935 gånger och applåderad av 34 personer
Utvald text
Publicerad 2015-01-09 10:44



Bookmark and Share

  Lars Bertilsson
Mycket finns nog på din knallgula Walkman skulle jag tro och det strömmar upp eviga saker för dig att skriva om och allt är mycket bra var rädd om ditt kontor
2016-05-31

  Mysiga Moa

Briljant! Enastående! & massvis med fler synonymer som uttrycker hur talangfullt, begåvat & själfullt du skriver dina texter <3
2015-02-25

    ej medlem längre
Snyggt
2015-02-19

  KattenKin
Alldeles fantastisk, i huvudet på densamma! ..eller den sanna.
2015-01-12

  träsnidaren
Spännande text. Din lyrik är lysande.
2015-01-10

  Ulf D VIP

Så läser jag “kontoret” och blir brydd över min läsning. För hur skall jag läsa den konsekvent när förmuleringar och orden får tankarna att spreta. Jag läser den en gång till och en gång till.

Kontor, kanske var det under åttiotalet dessa var fyllda med korridorer. Vi kom dit som besökare, på intervju, ett första jobb, andra eller tredje jobb. Nu är kontoret “öppna landskap” utan dessa intressanta korridorer.
Det är den sista textraden som får mig att tänka på att ett nytt ljudlandskaps gryning, när envar har sin egen musik i lurarna, på väg till eller från kontoren eller det specifika kontoret. Där på vägen ristar musiken spår i tankarna som får ordens gestalt kanske långt senare när samma musik återkommer. Att hålla kvar en känsla, i ett annat tillstånd där hela spektrat projiceras in i vår tankevärld kanske har sitt ursprung i den tunnaste av korridorer. I ett C-90 band var bandtjockleken blott 9 mikrometer, kanske det smalaste av korridorer visserligen fanns och finns också andra längder och med följakligen kanske än mindre tjocklek. Här är det lätt att gå vilse i wikipedias alla länkar om kassettband.
“Tillblivelsens upprinnelse”, är för i omläsningarna en nyckelformulering, och blir en fråga hur ristas minnen in, inte bara i kassettband utan i oss och hur vi kan fånga det flyktiga i musiken för att få det till att bli en mer beständig form, och återuppväcka det i form av poesi.

2015-01-10

  Fredrik Gaefke
Vilken "dik(t)otomi! Vemodig och poetisk. Vackert, precis som du.
2015-01-09

  Veven
mystiskt och vackert, gillar titeln som känns lite grå och sen en gul walkman...
2015-01-09

  Notarius publicus:Sten Wiking VIP
Dans i slowmotion.... hoppas du har potentiella batterier i din Walkmans hemliga raritet
2015-01-09

  Nitram P
Fin dikt! Spännande med vad som kan tänkas finnas på kassettbandet! Svaren finns i det förflutna!
2015-01-09

  Stefan Albrektsson
Toksnyggt! Gillar baklängesgången till stillastående pausläge, tillvaron krymper och landar i kassettbandets paus - och man bara väntar på att playknappen skall tryckas ned och explodera... mäktigt!
2015-01-09

  petter rost
Att se besöket långsamt backa bort i den smala smalnande korridoren... det är som ett försvinnande. Men det mynnar ändå ut i ett märkligt, helt universum där jag famlar mej fram till tonerna av en säregen melodi, "den som alltid finns där
i det outgrundliga djupet", förvaltad av en stoppad walkman från 80-talet. Knallgul.
Förlåt min stavande, stammande upprepning av dina ord, men dina rader vrider om sinnet på mej, försätter mej i ett vinglande tillstånd av varken–eller, hit–dit, in–ut... en makalös effekt!
2015-01-09
  > Nästa text
< Föregående

Sige