Livet är orättvist!
Vissa tar det väldigt lätt,
andra har orättvisans alla sidor sett.
Till slut kan de inte låta bli att av orättvisans intrång bli berörda.
De står och skriker och skriker och trots människorna som står omkring, tycks de aldrig bli hörda.
Vissa är två i en relation och ensamheten på de tär,
Andra blir attackerade mitt på ljusa dagen, alla ser på men det är ingen där.
Folk blir misshandlade fysiskt och psykiskt för att de med sin klädsel visar sin tro.
Trots att de arbetar, betalar skatt och ser till att vårt samhälle fungerar må ni tro!
Visst, livet är orättvist!
Men det är ändå vi som inte tar hand om varandra.
Så länge orättvisan håller sig borta från mig
behöver jag inte låtsas om alla andra!