När dagen faller i glömska
och havet bryts mot himlens rand
du dalar likt en stjärna
till vilan i min famn

då natt på nytt blir morgon
på klippan över världen
jag styrker dina svedda vingar
och blåser liv i dig min vän

så du kan stiga åter
mot sol och upp igen

Då sol mot kvällning sänker sig
mot horisontens strimma

försvinner i en viskning

och dygnets mörka timma
sveper land i sömn
och barn mot dröm

är du en spegling i dess ögon

innan natten ser
och vilan åter är