Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Livslång färd

Det talas om en plats, dit alla människor vill nå
färden dit är lång, det är bäst att börja gå
i ordets bemärkelse, stegen omöjligen kan ske
men vänta ni bara, ni ska nog alla få se.

Somliga håller sig kvar, i ett litet näste
då kan det vara svårt, att släppa sitt fäste
med en egen vilja, med sin egna tro
bygger man inför framtiden, en ändlös bro

när man har ett mål, att skåda och sikta
mår själen bra, behöver sällan svikta
att vidga sina vyer, hjälper en till frid
det är i denna stund, framtiden kan ta vid

att breda ut sina vingar, att hamna i trans
kan föra en långt iväg, någon annanstans
att sväva bland molnen, kan skapa ett brus
men då har du upptäckt, ditt inre ljus.

I hela ens liv, man stretar och gnyr
man söker finna svar, på vad som styr
ibland är det enkelt, stundvis svårt
somliga gånger, krävs ett förlåt

när man övervunnit, både rädsla och gorm
man upplever något, som liknas vid en storm
till en början rörigt, mot slutet lugnt
ingenting är jobbigt, ingenting är tungt.

Att ta nya steg, att ensam börja vandra
det är beundransvärt, ingen att klandra
dagen man följs, på den livslånga färden
det är först då, man har upplevt världen.

(C) Joakim Wadstedt




Bunden vers (Rim) av Joakim Wadstedt
Läst 240 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2014-03-23 14:58



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Joakim Wadstedt
Joakim Wadstedt