En reva under Jupiter där aftonstjärnan visar sig för oss ett ögonblink. Ur stjärneglans föddes hennes barn. De kunde aldrig mäta sig. Passagen är snål.

Att under tyngden kollapsa och trotsa solvarvet.

-

Bläddrar tafatt till nästa blad i den tidning som numer mest är en kulturinstallation.

Ett löfte brutet. En dag till. En far som ska förbli.

Det hjälper ingen vrede, det hjälper inga böner, det hjälper inga tårar. Du är alltid mer än jag. Jag mäter mig inte. Sommarens sjungande hör jag hela vägen förbi. Den du, som den förste, passerade. Jag kan inte känna och samtidigt förstå. Jag är en annan nu. Den mjukhet finns där runt hela solvarvet.