Jag har aldrig varit bra
på att se någon
i ögonen.

Jag har alltid varit rädd
för vad jag kunde finna.

Jag har aldrig varit bra
på att förlora mig
i någons armar
på det sätt när två
människor
blir ett med varandra.

Jag har aldrig
sagt förlåt
och menat det

Jag har aldrig sagt
jag älskar dig,
utan att tänka det
minst två gånger.

Jag klarade mig alltid
med mina ord.

Mina ändlösa sidor
skrivna i bläck och
mörk sanning.

Med trasiga bokstäver
ingen visste något om.