Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Stormen

Det är ett underbart väder
Solen skiner och allt känns bra
Det första tecknet på att något är fel är en
liten vindpust som rufsar om i mitt hår.
Helt plötsligt ser jag att det
dyker upp svarta moln på himmeln.
Nu börjar vinden att blåsa upp och
de svarta molnen skymmer solen.
Vinden ökar i styrka
och utan solen blir allt dunklare.
Vinden fortsätter att öka i styrka.
Det känns som det är en storm som drar fram.
Vinden får tag i mig, puffar på mig
skakar om mig, sliter i mig
och den får mig att tappa fotfästet.
Jag trillar omkull men försöker att resa mig.
Men det går inte.
Jag känner hur benen skakar
och magen känns som det är fjärilar i
och mina tankar snurrar fort, fort.
Problemet måste lösas, det är dags att handla.
Jag gör de handlingar som måste göras.
När jag har gjort det kämpar jag för
att återfå min balans och styrka.
Jag vänder mig inåt.
Jag använder min viljestyrka
för att trotsa stormen.
Med min styrka reser jag mig upp och
står med bägge fötterna på jorden igen.
Plötsligt så börjar vinden avta i styrka,
de svarta molnen blåser bort och snart så kommer solen fram igen.
Solen skiner och allt börjar kännas bra igen.
Kvar finns bara all förödelse som
stormen har orsakat…




Fri vers (Fri form) av Britt-Marie Fransson
Läst 393 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2014-04-07 18:22



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Britt-Marie Fransson