Var djupt i sömnen i natt.
hängde rakt ner i rymden.
Mina ögon var helt förseglade.

var jag som förstelnad.
Och jag vaknade åter och tittade på dig
som om jag sett dej förut.

Du log som vanligt på mig
med dom där ögonen.
Dom alltid lika genomskådande.

och du frågade mig
om jag sovit gott:

Du sade: att jag gått ut i natt igen.
att jag gått ut på vägen
Att du följt mig,

till sjön där jag satt mig ned
och tittat upp mot himlen en stund.

Suttit där och mumlat något om en farkost.
om att det blänkte där ovan.

Jag hade mumlat något
du inte riktigt kunde tyda,
ett språk du ej tidigare hört mig tala.

Sedan gick vi tillbaka. Du lade dig
och jag lade mig bredvid.

nu blundar jag och tänker.
Ute lyser fortfarande månen,
ännu har ej morronen kommit.