Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Pelikan Tjernobyl Orangutanger i Borneo Tårar


Salvador






Lilla stjärna
du är svag.

Så trött
uppe på vår himmel

Några strålar kvar
kanske hundra år till

Hur du frustar långt borta
långt från hennes kind

Hur du ändå lyckas få den varm

Om du visste
hur vår måne tänker

Om denna tragiska plats
den skapade

Rullar runt oss
med sin kalla döda yta

och väntar på att få
lösas upp

och bli en del
av det oändligt vackra

stoftet som
dunstar bort

Tänk då alla drömmar
i våra huvuden

Eller det lilla barnet
i mammas famn

Att gå barfota ned mot en
spegelblank sjö

och bara sitta där en stund
på bryggan

under klarblå himmel




Prosa av Lars Gullberg
Läst 237 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2014-04-11 00:06



Bookmark and Share


  Tess74
Skön text
2014-04-11

  Nanna X
Gillar rytmen
2014-04-11

  Maria Natasja
Bra.

ord som kristaller.

Lätt.

Som transparant vatten i ett vattenfall...och stjärnstoff.
2014-04-11
  > Nästa text
< Föregående

Lars Gullberg