Så som trädet
innan vår
stod slumrande
i längtan

"stråle blid
kom värm
min frusna kärna..."

så kom Du

smälte isen
med förtrolighet

livskrafts pulsslag
sjöng i varje kapillär

euforiskt är det rus

som spirande klorofyll
i lövspricknings tid

besjung din lovsång
hör fågeln kvittra
uppå solvarm gren

Så som vågors ömhet
troget smeker land

så är Din närhet
mjukt svallande ren

oh väna
handen Din...

med böljeslag
en sommardag
täljs med ömhet
alla varma orden

Se månen
följer Moder Jord
hon välver sina hav
i trängtan
upp mot månens rund

en stilla evig
ödmjuk dans

Min älskade

i natten
speglas månens
silverglans i öppet hav

utan tvivel
hälls all ömhet
över hennes barm

så vill ock vår kärlek
ömsom hällas
alltid speglas

o frodas så
till mognad frukt

En gång
ska alla löven falla

i det omedvetna
räds en ängslan

det vilsna barnet
hör stundom
allt det ohörbara

men
har Du sagt mig

"I natten
speglas månens
silverglans i öppet hav

utan tvivel
hälls all ömhet
över hennes barm

så har vår kärlek
byggt sitt trygga bo

när sista andetaget
oss når
ska vi följas åt
mot livet bortom allt

i silverringen är vi ett
för evigt du o jag

känn min enda önskan
mitt hopp o tro"


o så jag tror...

© Chawa 2014