Ingen fågel hörs i min skuggiga dal
där träden slokande ber
om nåd inför en höst som kommer
obönhörligt och utan barmhärtighet

stryker redan sakta runt knuten
smyger sig på och väntar
på det rätta ögonblicket
då det sista andetaget tas

av en flämtande gestalt
där fåglarna inte hörs
i min skuggiga dal
bland slokande träd

Så vandra icke i dödsskuggans dal
utan se hur gryningen kommer
när ensam du står
där i din skuggighet

när fåglarna snart vaknar