Var vårmorgon mig tjusar
och solen mig krusar och krusar
och den ger ej upp, men då säger vännen min
att den bara med mig busar
då drar jag täcket över mig
och jag hör steg som försvinner bort
och jag säger o nej
men inom kort
hör jag att stegen kommer tillbaka
och något välbekant skramlar
och en röst säger:
-Skulle det smaka med kaffe...