Jag sitter i stentrappen utanför din lägenhet och gråter. Det är sommar, men den har mörknat. Jag vet inte vilket minne som kommer vara värst.

Du bor på tredje våningen, men jag ska aldrig dit upp igen. Jag går snart ner och bort genom porten, ut i städer att bli ensam i.

Vår kyss skulle aldrig åldras. Det var bara det att du tyckte den börjat göra ont mot munnen och jag hade inte en chans att försvara mig.

Vi drack ett par glas whisky, låg med varandra på golvet i vardagsrummet. Solen bländade som aldrig tidigare. Jag blundade och bet rakt genom tungan.

Det droppar tårar och blod på stenar som bygger en väg mot himlen. Jag försöker tända ljuset i trapphuset, men årstiden är annorlunda.

Du gick förbi mitt fönster i januari. Det var natt och våra stjärntecken syntes på himlen. Vi sa hej och började avrätta det bästa som hänt.

______________