Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Januaribarn








Vad är det för himmel. Ingenting är så vackert älskling. Jag står här hos dej och du leker med den vinröda fågeln. klappar den och låter den vila mot din handflata. Jag sträcker ut mina fingrar och viskar. Barnen flyter i sitt stjärnsystem. De är änglar och kroppslösa. De bildar en ljusmetropol som träs som ett hölje runt jorden. Sängen är så varm och mjuk. Jag tänker att i morgon ska jag resa bort i några dagar. Jag tänker att tågen där nere som står stilla och väntar är ämnade för att resa bort med.




Prosa av Lars Gullberg
Läst 232 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2014-05-10 12:33



Bookmark and Share


  Nolltillhundra
Åh, så fin <3
2014-05-10

  axveronika
fin liten text
2014-05-10
  > Nästa text
< Föregående

Lars Gullberg