förståelsens förlåt
Jag funderar ibland...
Om man istället för handleder
skär sig i hjärtat
så kanske chocken inte blir
lika stor när man väl såras av livet
Jag upplever ibland...
Att mina tankar inte
samsas så bra när jag
låter de ta över hela
handlingen
Jag räds ibland...
Att saker kommer hända
bara för att jag tänkt ut de
i förväg, när oron plågat
min sömn
Jag antar ibland...
Att rädsla är bättre än
säkerhet istället för att
rövas på lyckan som man
tagit förgiven, när man
valt att inte öppna
sitt hjärta
Jag tror ibland...
Att jag dömdes vid födseln
med uppgiften att bara vara
den jag är, utan val att följa
alla andra
Jag hoppas ibland...
Att meningen med livet
ska tydliggöra sig bättre
när jag inte längre minns
hur den ser ut
Jag drömmer ibland...
Att min inre verklighet är
verkligheten som i
sanningen existerar och
alltid finns där när jag
inte längre orkar fly
Jag vet ibland...
Att jag tänker mer
än jag borde och inte
ställer mig tillrätta igen
efter varje gång jag
trampat snett
Men jag förstår också ibland...
Att livet i enkelhet
bara är som det är
och inte bara en spegelbild
av alla svårigheter man
vägrat glömma
för att man inte vågar
vara lycklig
Eleonore Christoffersén Börjesson