Alecia och den lilla fågeln
En liten grönbröstad fågel sitter på en gren
penslas lätt och lekfullt av solens ömhet
värmer som varm mjölk
Solen glittrar, o vattnets blänk i Alecias glas
Den lilla fågeln betraktar med gammelkloka ögon
en blick som ur trumslag av en ängel
visar en väg
får något att stiga inombords
och med det en röst som ljuder
O säg vem dricker trolldrycken
av solens återspeglande skönhet ur ditt glas?
Så burrar den upp sig
ruskar sina fjädrar
låter som när man snabbt bläddrar igenom en bok
Så sänks de gammelkloka ögonlocken
Nu vilandes, badandes i sol och grönskan
från trädet vid husets baksida
En plötslig vindpust och löven fladdrar dramatiskt i grenverket
men i fågeln råder stillhet
långt borta i en annan värld
© Gabrielle Laurèntzen