Vi lekte en lek du och jag
Vi skulle beskriva varandra som hus
Två bästa vänner.
Om vi ses igen
är vi där
och beskriver varandra i lek:
Ett vitt enkelt hus med bruna knutar
Är du
Buskar i syren och ros
Vacker välkomnade grusgång
På baksidan en hemlig vild trädgård
att sakta i tankar vandra
Stilla och lugnt ligger huset i solen
Dörren stängd, men
fönstret öppet
Det hörs toner
av en djup kvinnoröst
Du beskrev mig:
Ett slott i Brasilien
Föränderligt vars rum ändras
efter humör och händelser
Med en massa trappor upp och ner
Vindlande gångar och tunnlar
Tinnar och torn
Fasaden i guldgult och
varje rum med sin speciella färg
Du beskrev mig
Det som bara du vet
...din värld är stängd för mig
Ditt val
och jag visste det redan då
Jag tänker ibland på bilderna
Undrar vad vi ville säga varandra
Ur ett av fönstren
kan jag ibland höra din röst
Ditt hus som är orört vitt med bruna knutar
Det finns fler stängda dörrar där nu
Syrenen och rosen rörs inte av tiden
I mitt hus med vindlande gångar och trappor
har jag gått vilse.
Färgen i rummen har börjat falna
Det guldgula har byts ut till daskgrå
och tinnarna och tornen pekar
bittert finger åt himlen…
Två olika hus.
Jag behövde dig
och även om -
förblir du min bästa vän