den går i vågor
känslan du skapat i mig
färglägger naglarna blå och läpparna rosa
försöker minnas dina händer mot mina
hoppas att du inte förstår hur
dina facebookbilder ger mig ångest
ibland undrar jag om du hör hur det bultar i mig
hur din röst gör mig våt
hur saknaden kräks över min mage
svartpåvittpåsvart
och så timmarna jag varit utan ditt brösthår
du vände dig från mig och jag miste allt i samma klockslag
grät på tåget framför en främling som stirrade på mina kinder
och inget är vackert på stadens södra väg
här blommade körsbärsträden nyss men dom har dött allihop
blommat över innan sommarens mitt
och jag kan inte andas när halsen är för trång
för långt bort för att tolka dig
och dina nätters andetag
jag tar upp kontakten med människor jag minns från förr
lyfter luren och slår långsamt siffror
kommer på att jag aldrig lärt mig dina
ligger strandad och naken på stranden
låter folk som dig stöta in i mig med pinnar och spjut
gråter inte
för det har du aldrig sett mig göra
tar mina fjäll och går
sätter mig i skuggan och slickar daggen från marken
är inte skapad för sånt här
ser balkonger släppa från väggarna och krossa bilarna där under
solen skiner
och den går ner utan att vi kysser varann
den här månaden
utan att du ser mig

det är annorlunda nu
sa jag
kaoset du skapat i mig smakar skarpt och jag håller andan
blundar så hårt jag kan
önskar Maj tillbaka