När natten kommer

tvättar jag bort fasaden 

och avslöjar ensamheten

bara för mig

det måste va nåt med klaffarna 

det läcker blod

läcker liv

ur hjärtat

och ensamheten tär

på viljan 

mörkret kompakt

såibland flämtar hoppet

till

 det ändå skulle finnas nån

då skulle det kanske finnas mening?

Men nä. Vem skulle vilja? Vem skulle våga? Vem skulle orka?

 Så mörkret sluter sig

kväver gnistan 

klaffen läcker

liv