Slitna sulor
trötta steg
i t-banan
där alla teg

På väg hem
från sina trötta
jobbiga kneg
händer nötta

av slit i timmar
somnar lätt
på smutsigt säte
känns det här rätt

efter så många år
av slit och tristess
monotonin legio
kanske rätt less

vart går t-banan?
det struntar jag i
den får gå till änden
och sen får det bli

en stilla och ensam
promenad till en skog
är det konstigt va?
att jag till slut drog?