Öde tåg
har lång väg.







Passerar berg och dalar
utmed kusten.







Dagar blir nätter.
Detta öde tåg tar mej bort.
Jag reser.







Och på resan skriver jag
en rad av räls.








Ord av städer
och platser jag besöker.







Hör ditt namn eka i en vagn bak.
Långsamt så långsamt
kränger det fram genom långa tunnlar av tankar.







De tomma sätena minner
om de personer som stigit av.
De skymtar runt hörnen.
Skyltarna berättar för oss.







Vi åker vidare
och nya människor tar plats.
Några samtalar
andra de sitter i sina tankar







av ord.







Hör någon vissla
på en melodi som vi alla känner igen.







Runtom gnistrar stjärnor på natthimlen
och jag tittar ut.



(C) Lars Gullberg