Flytande vindar
uppå sarinblå himmel är en ensamhet.
Klipporna nedanför
är balkonger.
Utanför känns luften torr och stram,
fattig på syre,
ledsam och sen.
ungarna gungar
som glasskärvor
Klockorna bara hänger
en och en i sin egen värld,
runtom dom händer ingenting.
Detta frysta tillstånd
av nedlagda kontorslandskap,
nedmonterade välfärdsystem.
Ditlurade bevakningsfirmor
som irrar in sej i sin egen evighet.
Bara snöflingorna som singlar ned
förstår innebörden
av detta mirakel,
de glittrar.
En sten
kan flyta upp till ytan
av de vibrationer
som tänder ett hopp.
Vågorna viker åt sidan
och nästan lyfter dom
är denna underbara revolution
som bryter sönder detta vakuum
och riktar en ny stjärna
från himlen över oss.