Innanför Simons dörr finner jag lyckan. Lukten av sockervadd. "Snart är allt lidande slut" nej nej nej jag har lidit enda sedan jag fick det där häftet med dom orden på.

Ber honom bära mina ensamhet i sömnen. Han hör aldrig. Simon du ser inget.

Du låtsas som att du inte vet att jag är trasig, dödskär och i slutet på livet. Du bryr dig men aldrig så mycket att du visar det.