Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Introspektion

Ett varv gick, ett år
och innan det
de tio som försvann
Jag släppte allt
Jag lät det gå
En gammal rock
som länge hade skavt och
känts för trång
Här finns ingen skuld
Ingen skam
Och jag ger inte plats
för nostalgi
Jag lever fri
och utan tro

Jag minns några äventyr, några nu
som kan räknas på en hand
jag tänker på det ibland
att jag är rik för att jag känner
och jag fick mycket mer än han
som tog det lätt, och sen försvann
fast jag verkar fastnat här
i något slags ingenmansland
Jag tar två steg fram
och två tillbaka
Sen går jag runt på stället
några varv
En vacker dans
men utan mål
Jag behöver nog ta reda på
vart jag vill gå





Fri vers av Louise Sparring
Läst 232 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2014-07-30 16:17



Bookmark and Share


  Rochester
Bra, trots att innehållet är typiskt bekännelse- eller skriva-av-sig-poesi så har det hela en form, stadga och humor som gör att det går långt utöver det och även har konstnärligt värde. Möjligen skulle rytmen kunna göras mer regelbunden, men samtidigt inser jag att detta liksom det oregelbundna rimmandet också passar temat riktningslöshet bra.
2014-07-30

    ej medlem längre
Tänkvärt ...
2014-07-30
  > Nästa text
< Föregående

Louise Sparring
Louise Sparring