Du reser mer än slumrar
andas under de hårt arbetande artärerna

I ständig rörelse
förändring
och inspiration
kompromistlöst

En arkitekt sade om dej en gång
du är som alla tempel
inom mej

Han ropar ut ditt namn och ritar

Ändå vet man knappt vem du är
din tystnad är som den grönskande
underbara parken i stillhet

Gatorna som rör sej annonymt genom tidens utlopp
in i ett nytt inlopp. Det bara är ingen frågar
som om vi föds för givet
och lever i det

Vilket vinden och himlen ovan
kan intyga
den sång du med allra största säkerhet
ligger bakom

Som de öppna fönstren på rad
som släpper in syre om kvällen
till oss

*

***Molnfritt kysser himlen vita molntussar den lågmälda violinen
utmed vattnet
där man med barfota steg låter vågor glittra om.
där som i ett ögonblick av kärlek
formar ditt ansikte och pryder det i en fin liten ram av diamanter
Säkert bara regndroppar säkert om hennes kind och hennes hår***

*


där som i sommarblom och prakt
där vid en berså vilken vi låter morgontimmar
lyssna till varandras berättelser i timmar
kanske dagar rentav

tills något säger oss att ta avsked
då som nu när nedsläckningarna tar vid
då det blir en aning mörkare.

Bara för dagar sedan
då natten kunde brinna som ljusfacklor över himlen
då det kändes som klotet verkligen stannat av
i sin rotation och lät oss bölja i värme

Nu kväver tiden dej
nu ska du sova snart
Kommer aldrig mer få vara
i din ungdom mer

Som det gamla skrovet där som skaver
mot bryggan
kanske driver ut i salighet en dag

(C) Lars Gullberg

Rågsveds Krog